Something to Talk About

Sömnlös natt! Har spenderat timmarna med att känna igenom min kropp om och om igen. Från halsen ner till fötterna och tillbaka igen. Dragit i fettet, äcklats över mig själv. Det här kommer nog inte bli en bra dag!

The Bottle and Me

Jag har varit oerhört dålig på att uppdatera, sorry! Men nu så!

Jag åt ju som sagt sushi i tisdags. Det tog emot, men det var nog ändå bra att jag åt lite. Sen har det inte blivit så mycket mer. Jag klarar inte av mat helt enkelt. Bara tanken på mat äcklar mig! Lagad mat framför allt! Det vänder sig i magen och jag får ångest!
En kille jag precis börjat lära känna skulle bjuda mig på middag igår. Blev lite svårt att förklara vad jag äter om dagarna. Men han förstod, tror jag, eller han tycker nog att jag är lätt efterbliven! Menmen. Ana är en del av mig så..

Jag har faktiskt ingen aning om vad jag ska skriva, allt bli mest svammel. Så jag återkommer med ett inlägg som faktiskt har någon mening vid senare tillfälle.

Sorrow found me when I was young

Idag har jag inte haft en tanke på hunger. Jag har städat hela min lägenhet. Det är först nu som jag börjar känna av hungern. Eller hunger är nog fel ordval! Jag har nog bara mest insett att det har gått väldigt många dagar utan att jag har ätit något! Inget alls. Och fortfarande, som jag nämt i de tidigare inläggen, så har det känts så lätt. FÖR lätt. Jag kanske är otacksam, men jag tvivlar starkt på att det här är något bra tecken.

Imorgon kommer jag att äta iaf. Vegetarisk sushi! Jag känner mig lite illa till mods inför det. Men jag vet att jag måste. Mycket för syns skull. Vi får se hur det går.

Sen skulle jag vilja höra mer från er läsare vad ni tycker om det jag skriver. Vad ni vill läsa mer/mindre av?

Racing Like A Pro

Dåligt med uppdatering. Förlåt för det!
Men jag skulle nog bara upprepa tidigare inlägg. INTE spännande.

Det är precis på gränsen till söndag nu. Jag har varit ganska duktig måste jag erkänna. Eller duktig är lite att ta i. Har ju inte behövt anstränga mig. Fortfarande! Jag blir så less på det här! Det är inte särskilt roligt. Mest för att jag inte kan ta åt mig äran. Ingen kan det!

Det skulle kännas bättre om jag hade ordentliga cravings och neka mig själv! Eller vad tycker ni? Tycker ni att jag är en otacksam jävel som gnäller över något som är bra? Svara ni jag på det så har ni  nog missuppfattat hela grejen med äs. DET HANDLAR OM KONTROLL! Och det är därför jag inte är nöjd!

Cigarettes and Wine

Hur skulle mitt liv se ut utan mina ÄS? Okontrollerad kaos är min gissning. Det är inte ett liv jag strävar efter. Jag gillar att ha kontroll! Jag gillar att fatta beslut. BRA beslut! I mina ögon har jag mer frihet än någon "frisk" person! Sånna personer äter för att man SKA äta. För att det är något man MÅSTE göra! Vad hände med den fria viljan? Så när jag nekar till SKA och MÅSTE så är jag med andra ord fri, alltså lycklig!
För är det inte det som gör en lycklig? Frihet? Varför ska jag klassas som sjuk när det egentligen är alla andra som är sjuka?! Varför denna dubbelmoral?


För den intresserade så har jag inte behövt kämpa idag heller. Tyvärr måste jag säga. Jag gillar att vinna helt enkelt!


So Far From Me

Godmorgon!
Känns som om jag kommer behöva kämpa lite idag? Eller? Kan bli så att jag får skapa min kamp, och lura mig själv lite! Jag medger att det är fusk. Men om det får mig att må bättre, är det verkligen så fel då? Vi lever ju endå i en enda stor lögn! Vi lurar oss själva med att sätta mål! För att sedan sätta nya. Vi tror att vi blir nöjda vid en viss vikt, men sanningen är att du blir aldrig det! Vi är dömda att för alltid må dåligt när vi ser oss själva i spegeln. Sanningen kan vara hård ibland. Men det är fakta. Jag föredrar att leva livet i en lögn.

The Ghost Inside

Vad kan jag säga om denna dag? Har den varit bra eller dålig? Jag har inte ätit något idag. Betyder det att det har varit en bra dag? Jag vet inte. Jag vet ingenting just nu. Så fråga inte.
Känslan är olustig. Att inte kunna svara, inte kunna tänka. Jag känner ingenting! Försöker, men det går inte. Var är lyckoruset? Var är frihetskänslan? Jag borde vara glad! Men det har inte varit en kamp! Dagen har bara glidit på. Jag har inte behövt tänka två gånger, inte ens en gång!

Jag vill kämpa! Kämpa och vinna! Det är det som betyder något - Segern! Utan en kamp kan du aldrig vinna över något. Därför känns det inte som om jag åstadkommit något. Jag är fortfarande en förlorare!

Somebody told me it would be easier now

Efter att ha haft en kanondag igår så ska denna dag krascha! Och inte lite heller. Fan jävla hortysk helvete! Det är det här jag är rädd för varje dag! Att vara svag och inte kunna stå emot. Hjälp mig snälla!!! Bara att veta att jag har stöd, hjälper så otroligt mycket! Fuck this, jag orkar inte skriva mer nu. Men jag antar att ni har jävligt kul åt mitt misslyckande, era avunsjuka jävlar!


On My Side Of Town

Fy fan va bra jag är, så jävla bäst! Ja, ni är ju inge vidare på att peppa, så jag är ju så illa tvungen att peppa mig själv!

Men varför den självgoda attityd? Jo, för nyss när jag var ut för att handla, eller egentligen innan jag skulle handla, så var jag fast besluten för att handla mat, eller mat och mat, godis snarare. Mmm, choklad! Jag tyckte att det förtjänar jag, men mensverk från helvete osv osv.. MEN när jag väl var i butiken så kände jag, "vafan, är det verkligen värt det?" Jag vet ju att mensverken är borta imorn. Men är skiten från chokladen det? Nej! Så jag lät bli! I'm back on track, and it feels good!

Ja, det var bara det jag hade att säga! Hoppas att det går bra för er med!

Sunday Morning Breakup

Min kära moder kommer och hälsar på mig idag. Har hon planerat att vi ska äta? Hope not. Jag hade iaf inte planerat det.
My body, my rules remember?

Var några månader vi sågs sist. Undra hur mycket hon ska gnälla den här gången?
"Äter du något? Varför äter du inte kött? Vad är det för fel på dig? Prata med mig!!!" osv osv.
Missförstå mig inte nu, jag älskar min mamma, och uppskattar att hon bryr sig. Men det är försent! Hon har vetat om mina äs länge nu.. Och inte brytt sig, aldrig frågat varför jag inte äter. Så varför bry sig nu. Men det är ju klart, hon är min mamma, och kommer alltid att vara det. Men jag är vuxen, och jag vet vad jag gett mig in på.. Och jag har inga planer på att ge upp nu.. Måste nå botten först, och sen lite till!


So long sweet misery

Jag har inte bloggat på länge, jag vet. Det är inte för att jag har svikit er och lämnat ana, nej, absolut inte! Jag har inte haft internet, så enkelt är det! Och jag tyckte att det skulle vara orättvist mot er läsare att uppdatera lite då och då. Men write this down - I'm back! Som vanligt är stöd och pepp alltid välkommet och har ni egna bloggar, så skriv en länk.

Men för en snabb uppdatering på de senaste 18(?) månaderna.

Jag har haft upp och nedgångar.. Vikten har pendlat, och gudarna ska veta att jag har behövt ert stöd mer en nånsin!! Många av mina vänner tror att jag är bättre.. Vilket är på sett och vis positivt, inget tjat! Men jag känner mig själv (duh) och VET att jag är inte nöjd någonstans.. 

Men för att avrunda.. Jag behöver komma tillbaka och jag behöver er hjälp! 

RSS 2.0